För att kunna möta kraven som stÀlls pÄ dagens hÀlso- och sjukvÄrd krÀvs det i sjuksköterskans yrkesroll ett kontinuerligt lÀrande genom kompetensutveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta forskningsresultat angÄende sjuksköterskans kompetensutveckling. Resultatet visade att sjuksköterskor som genomgÄtt kompetensutveckling kÀnde sig trygga, kompetenta och nöjda i sin yrkesroll. Sjuksköterskans kompetensutveckling gynnade Àven arbetsgivaren genom att personalen blir engagerad och nöjd och dÀrmed stannade lÀngre pÄ respektive arbetsplats och inom yrket. Faktorer som hindrar sjuksköterskans kompetensutveckling mÄste analyseras och strategier för kompetensutveckling mÄste skapas för att kunna sÀkerstÀlla att kunskapsnivÄn inom sjuksköterskeyrket hÄller jÀmna steg med hÀlso- och sjukvÄrdens utveckling..

Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett pÄ kompetensutvecklingen ur tvÄ perspektiv. Dessa perspektiv Àr företagens omgivning och dess strategier. Beroende pÄ hur företagets struktur Àr formad skapas större eller mindre förutsÀttningar för den individuella kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör pÄverkas i olika stor utstrÀckning av företagets strategier och omgivning.

Denna intervjustudie försöker ge en inblick i hur yrkeslÀrare inom transportutbildningen tÀnker om kompetensutveckling och vad de kan göra för att behÄlla sitt kunnande frÄn yrkesbranschen. Resultatet visar pÄ att de Àr ganska nöjda med den kompetensutveckling de fÄr, men saknar en större kontakt med branschen. Det framkom ocksÄ att skolans ekonomi ofta fÄr styra vid val av utbildning..

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Syftet med studien Àr att undersöka vad förskollÀrare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta Àr viktigt eftersom verksamhetens kvalitet Àr i hög utstrÀckning beroende av pedagogernas kompetens. FrÄgestÀllningarna i min undersökning Àr: hur ser pedagogerna pÄ sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

Kompetensutveckling Àr en verksamhet som fÄr allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete Àr att utvÀrdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvÀrderas Àr ett eftersatt omrÄde sÄvÀl teoretiskt som praktiskt och forskning om Àmnet Àr nÀstintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete Àr sÄ svÄrgenomtrÀngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att anvÀnda som hjÀlpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvÀrdera kompetensutveckling..

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprÀtthÄller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser pÄ deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upprÀtthÄller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare pÄ deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att bÄde arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling Àr viktigt. Medan specialpedagogerna sÄg kompetensutvecklingen som vinning för dem, sÄg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Vi Àr pedagoger och Àr dÀrmed intresserade av lÀrande. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en insikt och förstÄelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har nÄgot hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling samt hur de ser pÄ vuxnas lÀrande. Uppsatsen bygger pÄ Ätta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi pÄ förhand definierat; att ha ett hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling genom att se till hela mÀnniskan i inlÀrningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lÀrande.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. HÀr pÄvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem Àr om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frÄgan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar utifrÄn syfte och problem Àr: Hur definierar de olika aktörerna i vÄr undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter pÄ kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger pÄ intervjuer och har en kvalitativ ansatts dÀr förstÄelse söks.

DÄ det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med vÀldig fart, Àr det viktigt att individerna i samhÀllet anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke pÄ detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förstÄelse för om de anstÀllda pÄ en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen Àndrar förutsÀttningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frÄgestÀllningar som handlar om anstÀllda pÄ en IT-avdelnings upplevelser om pÄ vilka sÀtt förÀndringar sker pÄ företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förÀndrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de fÄr ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger pÄ en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anstÀllda pÄ en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar pÄ att de anstÀllda pÄ IT-avdelningen kÀnner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det stÀndigt sker tekniska förÀndringar som pÄverkar företaget.

Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.

Kompetensutveckling Àr ett begrepp som under senare Är fÄtt ett ökat utrymme inom forskning och i samhÀllsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anstÀllda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att fÄ en förstÄelse över hur de intervjuade uppfattar lÀrande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling pÄ arbetsplatsen. FrÄgestÀllningen var: vilka uppfattningar finns det om lÀrande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lÀrande och kompetensutveckling pÄ arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lÀrande och kompetensutveckling i organisationen frÀmjas? Fyra teoretiska perspektiv pÄ kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsÀtt pÄ lÀrande har anvÀnds vid analysen.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).